Vi som är evigt unga!

hej alla, börjar nya året med en framtidsspaning. Läste en krönika av Per Bjurman i Aftonbladet. Rubrik och ingess lyder som följer:

Vi som är evigt unga ska plötsligt bli 50!
Jaha, nu är vi här. I decenniet då vi som är födda på 60-talet ska fylla femtio. Fan, var det inte nyss vi trimmade mopederna, lyssnade på Sweet och inte hade en tanke på nåt annat än att vi skulle leva för evigt.

Jag fick då en AHA-upplevelse. Det är därför jag har så svårt att fatta att jag är femtio snart. Känner mej ungefär som 25-30. "Den evigt unga generationen", inte dumt att tillhöra den, haha

Leve nördarna!

Såg ett TV-program om tågnördar. Bl.a en kille som trots fruns protester byggt en tågbana i källaren. Han var helt exalterad och visade och berättade. Han var barnläkare och hade "bestämt" att barn inte har en utvecklad motorik för hans små tåg förrän de var i 9-års-åldern. Han såg lycklig ut över att hans egna barn fortfarande hade några år kvar tills de fick leka med hans tåg.

Han visade upp en liten manick han byggt; en "grässtrå-uppställare". Han hade byggt ihop en elektrisk myggjagare med en tesil och fått en mojäng som han förde över den konstgjorda gräsmattan på banvallen. Av statisk elektricitet fick han de små grässtråna att stolt peka rakt upp.

Sen var det en snubbe som var pastor i en baptistförsamling som hade tågbana i källaren. Han hade byggt 2-meters moduler. Han berättade att han och hans likasinnade brukade träffas i t.ex nån gymnastiksal. Då tog alla med sig två moduler var; "Om vi är 50 personer, och alla tar med sig två moduler var så blir det 200 m tåg" Fantastiskt. Han hade också små granar i garn; "det är mina garnar" sade han och skrockade nöjt.

Jag bara älskar sådana personer.

Nya planer

Jag har inte varit ute här och skrivit på länge. Inte för att det inte har hänt nåt utan för att det har hänt "för mycket". Jag har av en händelse fått luft under vingarna och fått en ca 2 år gammal dröm att lyfta mej lite över marken.

När sambon tatuerade sig frågade tatueraren mej om jag hade tatuering. Han fick se den och tyckte den var schysst. Då får jag plötsligt höra min mun säga: "Jag skulle vilja lära mej tatuera"

På den vägen är det. Jag har köpt grejer av honom och han har stöttat mej som fan. Jag har redan gjort en tatuering på mej själv, så nu återstår bara att träna, träna och träna. Ska ge det hela ett år så får vi se hur det går. Man/jag blir lite för fokuserad bara och kan inte få ihop tankarna till att blogga om annat, men nu har det hela gått in i ett stillsammare läge, så nu är jag tillbaks.

Vinterlover

Jag har ett problem. Alla sörjer sommaren och bävar över höst och vinter. Jag tycker tvärtom, men det är lite tabu att säga det. Man SKA tycka att sommaren är toppen. Visst är den underbar, men jag tycker inte den är bättre än anda årstider.

Dels älskar jag att köra bil på vintern. Ju värre väder desto bättre. I ett riktigt snökaos trivs jag bäst. Jag vet inte varför, men det känns som jag får använda hjärnan då. Det går inte på sletrian utan det kräver sin förare.

På sommaren är det mest skräpigt och spretigt. Myggor, getingar, spindlar, svett, sand, gräsklippning, varma nätter, varma bilar, bara repriser på TV och en massa måsten; Man måste fiska, man måste grilla, man måste bada, man måste glädjas, man måste trivas, man får inte klaga (det var ju så länge det var så här varmt!!)

På vintern plockar man in allt, syltar, saftar, ställer in och packar ihop. Gud vad skönt! Olja in utemöblerna, gräva upp landet, skaffa uteväxter som kan stå där hela vintern, tänder ljus, sveper in sig, lagar grytor, tar fram varmkläderna.
Vad detta kommer sig av vet jag inte, men jag vet att jag älskar att "ha det trångt" och mysa till det. När jag var liten var det bästa jag visste att samla in husets alla kuddar och lägga dom som en mur runt mej, då kände jag mej trygg. Även idag, när jag ligger i soffan så vill jag ha en kudde på vardera sidan. På sommaren är detta behov svårt att tillgodose, men jag trivs bäst en halvblåsig dag när jag kan lägga mej ute under ett äppelträd med både madrass och täcke. Insekterna är dock svåra att uthärda då oxo, det kryper och kliar.

Nej, nu mår jag som bäst. En massa serier att följa på TV, plädar att rulla in sig i, mycket bra svensk mat i affärernas grönsaksdiskar, underbara färger i naturen. Det är ju fantastiskt att åka i Söderhamn på Kungsgatan när trottoarernas Lönnar slänger gula löv som konfetti på mej. Underbart att lägga sej på natten när höststormen yr så det fladdrar i gardinen. Längtar efter snön. Flisan, vår 8-månaderskatt har inte sett snö. så det ska bli spännande att se hennes reaktion. Det blir ju så vackert och tyst när det snöar. Jag har inte ens något emot slask. Kan inte se nåt negativt med det alls. Bara man har varma kläder och skor. Har ett par nya schalar i chenille, som jag se fram emot och ha. Jackor med varmt gosigt foder är väl underbara. Att sätta sig i en uppvärmd bil. Eller att känna värmen äntligen tina upp bilen.

Dyra väskkopior

Det var ett reportage på 4ans söndagsmorgonprogram. Det handlade om den enorma handeln med plagiat, mest väskor och klockor. Det bidrar tydligen till hemskt barnarbete och det ska vi naturligtvis försöka förhindra, men det kliar i kroppen när det sitter en redaktör för HarpersBazar och ojar sig över att kunderna inte väljer deras väskor för 50 000:- istället. De måste väl ta sitt ansvar och inte bara surra om att "riktig design kostar" och annat dravel. De måste förstå att deras modegrejer är mer kult än design.

Det är som att skylla all utseendefixering på de unga tjejer som opererar sönder sej. De som skapar förebilderna har ett oerhört ansvar. Vi måste sluta att tro att lycka sitter i ytan. Precis just nu sitter det en kvinna och skrapar triss i 4a-studion, som kallar sej visionär. Hon berättar att hon kommit på livets gåta, hur man ska återvända till sitt sanna jag. Samtidigt glittrar hennes läppar av rinnande läppglans, hon har glassiga kläder, dyra smycken och en snitsig liten schal i halsen som det står GUCCI på. Hon utstålar så lite självkännedom i mina ögon så hon blir rent komisk. Hon får visst predika om att finna sej själv, men så länge hon ser ut som en som riktigt trillat i yt-fällan saknar hon all trovärdighet. Hon vill ha pengar och kändisskap. Så fördomsfull är jag, men jag blir bara mer anti mot yta ju mer omvärden predikar det.

Det är förresten inte bara yngre som trillar i fällan. Vi äldre bombarderas med löften om slät hy om vi bara slänger ut tusenlappar på krämer med än det ena och än det andra helt revolutionerande ämnet. Finns alla dessa ämnen eller är de påhittade av "oberoende laboratirier"

Gräsänkemat

Eftersom jag är gräsänkling på helgerna och måste förgylla tomheten med något, så brukar jag ägna mej åt matlagning. Man kan passa på att äta saker som sambon inte gillar eller exprimentera lite med nåt nytt. Därför blev det leverstuvning till lunch. Stek lever och lök, häll på grädde och buljong. Salt, peppar och lite sherry på slutet. Hemlagad lingonsylt och ris till. Alldeles efter att fotot tagits blir allt till en rosa/beige röra. Underbart.
Till kvällsmat blev det nåt nytt. Ljummen sötpotatissallad (sökte på sötpotatissallad) Hade haft en sötpotatis ligandes i kylen ett tag. Ugnsbakade den med olja och salt i 20 minuter. Blandade med avokado och mozarella. Olja och flingsalt på. Blev faktiskt jättegott. Till efterrätt får det bli en hederlig kladdkaka med grädde. 100 g smält smör röres med 1,5 dl socker. Blanda i 1 ägg, 1 msk vaniljsocker, 1 tsk bakpulvet och 2 deciliter mjöl. Blanda ihop allt med en näve jordnötter. Grädda i 200 grader, 15 minuter. Detta räcker till en mindre pajform (lagon när man är ensam) dubbla annars bara.

Flickan som lekte med elden + tatuering

Jag och sambon åkte till Gävle igår för att titta på bio. 2:an i Millenniumtrilogin. Vi har upptäckt att det visas film i Gävle på onsdagsförmiddagarna. Det passar oss utmärkt, för då hinner man med annat också och slipper komma hem sent. Det visade sig att det var verkligen pensionärsbio. Det var kaffe och kaka t.o.m och vi var de enda som åt popcorn. (det kanske fastnar i löständerna, haha, lyteshumor)

Efter bion åkte vi runt lite och hörde oss för om priser och bokningstider hos tatuerare. Det visade sig att det bara fanns tider runt jul. Vi gav upp och begav oss till Brynäs för att leta upp en affär som säljer ljusanlåggningar. Den var dock stängd, men när vi åkte därifrån så såg vi en tatueringsfirma i en källarlokal. Vi gick in, men tatueraren var ute på ett ärende. Vi lämnade den bild sambon ville ha tatuerad och hans telefonnummer och ställde kosan norrut igen. Efter ca en mil ringer tatueraren. När sambon frågar om lediga tider säger han att han ställt in alla bokningar idag för att åka till Ockelbo, men att han kom hem mycket tidigare än beräknat så vi skulle kunna komma på en gång.

Det var bara att vända om. Som tur är hittade jag en bit neråkt mitträcke, så man slapp åka ända till Hacksta. Sambon hann heller inte börja oroa sig vilket annars är hans favoritsysselsättning. Så vi åkte hem vid 18-tiden med en färdig tatuering som jag tycker blev bra. Det enda störningsmomentet var att han hade "Vit-Makt" musik på. Ett moraliskt dilemma möjligtvis, men ska en hantverkares politiska inriktning få styra mej som kund? I detta fallet hade jag kanske funderat om jag visste i förväg, men bra tatuerare växer inte på träd, så jag är böjd att bortse från hans musiksmak, men det är på gränsen. Så här blev det iallafall, inplastat och klart.