Längtan

Ligger alldeles ensam i min säng. Sambon är 0ch jobbar. Först tycker jag alltid att det ska bli så skönt att vara ensam ett tag och rå sej själv. Jag ser framför mej hur jag ska få allt möjligt gjort. När han sen åkt blir det otroligt ensamt på en gång och jag blir alldeles handlingsförlamad. Det är väl så det är att älska någon, man vill vara tillsammans jämt. Jag är inte riktigt van vid det, men det känns bra. Att vara åtskilda ibland är dock bra tror ja. Längtan skärper tanken på nåt sätt.

Det finns en anna längtan oxo. Den efter barnen. Det är väl alla förälrars lott, att klara av att släppa taget om sina barn. Som tur är så tror jag att mina barn är ganska bra rustade för livet, så det är med stolthet man låter dem klara sig själva. Hör ni det ungar!! Jag är så djävla stolt över er så det tror jag nog inte ni fattar.