Dålig taxikväll

Trodde det skulle bli mycket jobb igår i Söderhamn, men ack vad jag bedrog mej. Fick dock en komplimang som förgyllde min kväll. En chaufför kom in i fikarummet och tittade lite förbryllad på mej. Sen ljusnade han och sa: Jaha, var det du, jag trodde att det var nåns dotter. Vad bra du passar i den där fisyren, du ser femton år yngre ut!

Sånt kan man leva länge på. Det är ju så att om man känner sig snygg/söt så strålar man och man får fler kommentarer och det hela blir en uppåtgående spiral. Om man däremot känner sig låg så går det åt andra hållet. Ungefär som ordspråket "älska mej mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det mest" Det handlar väl om människans önskan att ha mer kontroll över den där spiralen som kan bege sig åt vilket håll som helst.

Hur som helst, igår var det alltså ont om jobb och vid flera tillfällen var vi 9 stycken bilar på kö. Då blev det knöka fullt inne på fikarummet. Det finns bara en dator, så det blir lite kamp om den. Jag gillar ju att blogga lite och så, men varenda gång det blev tomt vid datorn så kunde man ge sig den på att sökaren pep och man fick jobb. En liten blogg hann jag få ner. Enda fördelen med lite jobb är ju att man får umgås med sina kollegor.